Hej år 2013 års detektiver!
Här har ni bloggen jag nämnde på DisCo. Iår är det fem år sedan den påbörjades. Den har inte varit så aktiv de senaste åren. Men den har intressanta inlägg som ni kan läsa. Kommentera här under detta inlägg.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
Glöm inte att skriva ert namn eller basgrupp när ni kommenterar
ReplyDeleteSka bli intressant att kolla runt!
ReplyDeleteIntressant!! Fastnade lite på att personal i förskolor och skolor inte känner till honom när jag läste inlägget om hur aktuell han är i Sverige! Att elev lär av lärare men också läraren av eleven och att dialogen är viktig och frigörelsen och allt detta. Känns ju verkligen som en pedagogik som förskolelärare och lärare skulle dra nytta av! Gillar också han liknelse med skolorna och korvstoppning / Julia
ReplyDeleteIntressant att läsa inläggen, har skummat och läst en del mer än andra. Tror ju starkt på detta att lära från varandra och inte bara lärare- elev. Men som något inlägg handlade om att i bland kanske de måste vara "korvstoppning" från läraren, exempelvis vid inlärning av multiplikationstabellen. Men idag i många av våra grundskolor är de för mycket korvstoppning enligt mig// Lena ( Varberg)
ReplyDeleteSpännande läsning i intressant form. Medvetenhet, dialog, kunskap, frigörelse har jag tagit till mig:) Petra (Varberg)
ReplyDeleteFreirespaning på det Socialpedagogiska programmet!
ReplyDeleteMånga val för individen i dagens samhälle! Leder lätt till avsaknad av ontologisk trygghet. Förtryckta vaggas in i trygghet. Svårt att bryta upp från förtrycket, p.g.a. denna trygghet.
Man kan rikta in sig på många olika yrkesområden på detta program. Många val av yrkesidentitet. Detta kan skapa en otrygghet.
Sture Bergvall erkände massmord p.g.a. kände trygghet på sin anstalt. Han kände enligt egen utsago en rädsla för att lämna samhörigheten som anstalten gav honom. Han fick frihet och kände en rädsla inför denna.
Nya situationer/grupper kan vara otryggt, kan finnas oskrivna regler. Form av förtryck? Man leds in i tystnadens kultur. Koppling mellan teori/praktik. Man behöver dels kunskap om dessa oskrivna regler men också utföra dessa praktiskt för att få en förståelse av dessa.
Individen själv måste benämna sin situation som förtryckande och själva utföra sin kamp mot förtrycket.
Dialog är mötet mellan människor som vill benämna världen, mötet bör ske mellan olikheter för att skapa nya erfarenheter/språk. Detta kan koppla detta till våra basgruppsträffar. Dialogen måste fördriva förtryckarna ur de förtrycktas medvetande om frigörelse skall ske, annars sker bara en ytlig revolution och underkastelsen överlever.
Undervisning är aldrig neutral. All undervisning förmedlar en bestämd människosyn. Den kan antingen vara frigörande, genom problem formulerande undervisning som syftar mot förändring eller så kan den vara tämjande och syfta till anpassning till det nuvarande. På socialpedagogiska programmet får man ofta ta ställning och diskutera problemformulerade frågeställningar. Freire menade att traditionell undervisning hindrar människan från att bli fria och skapande individer utan anpassas efter maktinnehavarnas önskningar. Det är s.k. bankundervisning där eleverna kan liknas med tomma konton och där lärarna kan göra kunskapsinsättningar. Freire menar att lärare och elever tillsammans kan lära av varandra och tillsammans benämna världen.
När man pratar om Freire så kan man koppla mycket av hans tankar till Focault. En av dessa är det ständiga maktutövandet som Focault pratar om, i vilket Freire menar förtryck.
Genom att ge individerna lämpliga verktyg, så blir det medvetna om sin verklighet.
Socialpedagogiska programmet
Grupp 9: Emil Larsson, Eric Kvick, Emilia Slättberg, Helena Vujcic, Lisa Marberg, Lovisa Liljegren, Viktor Gahnström
Freire hämtade en hel del inspiration från existensialismen och speciellt Erich Fromm som ni kanske känner till om inte kolla här http://sv.wikipedia.org/wiki/Erich_Fromm
DeleteHur kan man använda sig av Freire inom dagens sociala arbete?
ReplyDeleteOm man ska använda sig av Freire när man arbetar med sociala problem bör man genom dialog motivera klienten till reflektion över sin situation. Denna reflektion kan sedan leda till medvetenhet och frigörelse/förändring. Språket är nyckeln till mänsklighet.Individen ska själv erövra sin värld och förändra sin situation.
Följande är sociala situationer där vi känner att man kan tillämpa Freires pedagogik:
När man arbetar med barn kan man som socialarbetare hjälpa ett barn att sätta ord på det dem känner och öka deras förståelse för sin egen värld. Detta kan ske genom dialog eller t.ex bilder. Genom att varva teori med praktik kan barnen få en bättre förståelse för världen utifrån sin egen erfarenhet.
Vi anser även att Freire kan användas inom missbruksproblematik. Genom praktik kan en människa ompröva sina kunskaper om sig själv och hitta nya sidor av sin identitet som inte är förknippat med sitt missbruk. Man kan genom dessa nya kunskaper gå från att vara ett objekt till ett handlande subjekt.
När sociala problem uppstår till följd av migration kan man använda Freire för att se på hur invandrare hamnar i en utsatt situation när de kommer till Sverige. Språket är nyckeln till dialogen och kan man inte delta i dialogen så blir man passiv. Man sjunker lätt ner i tystnadens kultur och kan då känna sig alienerad. Vi som socialpedagoger behöver ställa oss kritisk till de strukturer i samhället som gör att människor blir exkluderade.
Grupp 7:
Alexandra Drott, Emma-Clara Löfgren, Sandra Kullberg, Emma Kaivola Karlsson, Anna Samuelsson, Johanna
Ludvigsen och Åse Stefansdotter.
Tycker speciellt om den sista raden här:-) Och hade gärna varit med i er diskussion för att få höra hur ni tänkte kring det. Speciellt mot bakgrund av allt som händer i Europa. Tack för ert bidrag!
ReplyDeleteÄven om Freires tankar kom till i ett samhälle som var präglat genom fattigdom och diktatur så tycker vi att mycket av hans pedagogik är överförbar till dagens svenska samhälle och skola.
ReplyDeleteSå som vi ser det är skolundervisningen i Sverige mest fokuserad på det Freire skulle kalla "banking". På senare tid tycker ändå vi att skolan har blivit mer "fri" och inriktad på elevens egna styrkor. Vi ser mer problemlösning och grupparbeten i undervisningen, undervisningsformer som motiverar till egen reflektion och hjälper till att väcka den egna medvetenheten och handlingskraften.
Vi ser detta som något övervägande positivt men ska vi kolla på detta kritiskt som socialpedagoger så blir denna undervisningsform exkluderande för elever med t.ex. autism där en tydlig struktur och pedagogik som "banking" fungerar bättre.
Basgrupp 12 Varberg: Birgitta Rahmé, Amanda Herbertsson, Sofia Johansson, Lotta Johansson, Jana Petersson, Daniel Persson, Sebastian Månsson
tack för inlägg!!!
ReplyDeleteKoppla svenska skolsystemet och Freire.
ReplyDeleteFreire vill ha en dialog mellan elev och lärare så de utvecklas och lär sig av varandra. Man ska inte hamna i tystnadens kultur utan våga ifrågasätta och vara kritisk som elev, även om läraren anses som maktutövare och förtryckare. Verksamheten ska inte skapas för dem utan med dem. En av de viktigaste grundpelarna hos Freire är medvetandegörande men av våra egna erfarenheter funkar det inte alltid så i verkligheten, då en elev som ifrågasätter möts av olika uppfattningar av olika lärare, en del lärare ser det som något bra och andra som ett problem. Vill man förändra så måste man handla och tvärtom. Vi skulle vilja se mer av Freire-pedagogiken i skolorna då det skulle främja elevens utveckling och för att förhindra att elever hamnar i tystnadens kultur.
Olika skolor har olika pedagogiska lösningar, där en kombination av Freires bankpedagogik (kunskapsinmatningsmetod) och problemlösande-pedagogik (lär av varandra) används i varierande grad. Trots att alla ska följa samma läroplan upplever vi stora skillnader i kommunens skolundervisning och därmed hade det varit önskvärt med mer enhetliga och konsekventa undervisningsmetoder för att ge alla samma förutsättningar oavsett i vilken skola man inkluderas.
Enligt Varbergs kommuns kvalitetsöverblick för barn och utbildning under 2012 så tolkar vi att mycket av arbetet som har gjorts under det gångna året har drag av Freires pedagogik vilket vi ser som positivt. Detta ses exempelvis genom att de har arbetat i smågrupper, låtit barnen komma till tals och därigenom utarbetat pedagogiken efter det, här skapas då verksamheten tillsammans med eleverna utifrån deras individuella önskemål och utvecklingsplaner. Detta gör att eleverna känner sig delaktiga i sitt lärande och tar också större ansvar för utförandet.
Källa:
http://www2.varberg.se/archive/barn_utbildning/Kvalitetsoverblickbarn-ochutbilningsforvaltningen2012130222.pdf
Grupp 10: Mica Grälls, Niklas Börjesson, Viktorija Katarskyte, Sofia Blomheden, Petra Tapper, Sara Apell, Lena Johansson och Julia Karlsson.
Hur får man folk med psykisk ohälsa att själva vilja bli friska?
ReplyDeleteVi har diskuterat frågeställningen utifrån Freires tankar om frigörande pedagogik.
Behandlingshem där behandlingen bygger på att personen ifråga får chans till självbestämmande utan tvång, funkar bättre än ”sluten tvångsvård” och går hand i hand mer med Freires tankar om att de måste komma inifrån en själv. Samtidigt är det viktigt med stödet och dialogen med den behandlande personalen. Det krävs att det blir en självmotivation.
Freire lägger mycket vikt vid dialogen.
Vår diskussion ledde fram till att den här dialogen leder till en relation och att det är detta som kan vara en skillnad mellan att jobba För eller Med en människa.
Att det är svårt att få fram viljan i en person att ändra sig utan att ha en relation med personen först. För att få en relation måste man ha en dialog med personen och tala samma språk, att vi menar o förstår samma sak. Genom att vi känner personen kan vi då jobba med personen.
Vårt exempel ger lite ljus på detta. Tvångsvården är mer att man jobbar För personen, men där personen får fritt val i sin behandling, så hålls en dialog mellan personen och vårdaren, därav jobbar man med personen.
Medvetenhet handlar både om att tänka och göra, dvs praxis.
Man skall inte bara tänka utan att handla eller tvärtom, utan båda måste existera.
Personen som lider av psykisk ohälsa och är på ett behandlingshem måste våga testa och prova på de nya idéer personen fått, inte bara fundera över dom för att det skall kunna bli en förändring.
Grupp 3
Paulo Freire - Grupp 11 Johanna, Rebecka, Joakim, Louise, Anna K, Pernilla
ReplyDeleteHur resonerar Freire kring kunskap och kommunikation?
Pedagogen, teoretikern och socialisten Paulo Freire var starkt engagerad inom de fattigas situation med dess rådande analfabetism. Han förespråkade allas rätt till kunskap och undervisning oavsett vilken grupp inom klassamhället man tillhörde. Han analyserade kritiskt den traditionella undervisningen och menade på att undervisa inte är att programmera utan att problematisera, inte att ge svar på frågor utan att kasta fram dem och inte överföra uppfostraren till eleven utan provocera till självbestämning. "Människor undervisar varandra genom förmedling av världen" Freire menar att dialogen mellan människor är en ledande metod för att förmedla kunskap och lärande. Man måste vara mottaglig för intryck, impulser och bidrag från andra samt tillämpa kritiskt tänkande. "Bankundervisning" sker som utfodring, barnen utfodras och fylls med ord, föreställningar, omdömen och fördomar - allt sånt som läraren vill fylla på med. Bankundervisning som starkt tillämpas inom skolsystemet är helt enkelt en envägskommunikation och går bland annat därför starkt emot Freires pedagogik.
Freire representerar den frigörande pedagogiken där de viktigaste grundpelarna kan ses som dialog, medvetandegörande, frigörelse, reflekterande handling och kulturell syntes.
Vi anser att Freires pedagogik och synsätt är viktiga, sunda och humana. Enligt oss bör de tillämpas i betydligt större utsträckning inom samhälle och skolsystem. Detta för att alla människor borde få sin röst hörd samt samma chans till kunskap och utbildning, oavsett sociala förhållanden och bakgrund.
Grupp 2: Emelie Iversen, Cecilia Vikberg, Ninni Uddh, Sandra Lengrell
ReplyDeleteHur kan man arbeta med Freire i arbetet som socialpedagog i dagens skolundervisning?
Fördelar:
- Öppen pedagogik
- Hjälp till självhjälp
- Uppnå förbestämda mål men att vägen dit blir individualiserad i Freires anda
Nackdelar:
- Alltför fri undervisning fungerar ej.
- Svårt för läraren att göra jämna bedömning mellan elever när eleverna tillvägagångsätt blir så individualiserad.
- Kräver mer resurser i form av flera lärare/pedagoger
Konkret exempel:
Att barnen får lära sig genom att själva upptäcka tillexempel genom att diskutera, leka mm i små grupper och att läraren hjälper eleverna ”att knyta ihop säcken” och visa på vad och att barmen själva lärde sig utan att barnen själva har tänkt på att de faktiskt har lärt sig något. Läraren får en närvarande men passiv roll i lärandet just i stunden men kommer in som en handledande person som kan konkretisera barnens lärande.
Freire
ReplyDeleteEnsamkommande flyktingbarn
De är avhumaniserade
Man måste se dem som en del av helheten
Dialog och ömsesidigt utbyte
Man måste övertyga om integrationens mening för att dem skall vilja förändra
Motivationen skall vara kraften till förändring. Våga tro på den
Samhället har alltid funnits. Människor har alltid funnits i samhälet, så det är samhället som måste förändras, inte individen
Autentisk undervisning görs inte av A till B, utan hellre tillsammans med B
Detta kom vi fram till och diskuterade i basgruppen (1)
Våra, grupp 6, funderingar:
ReplyDeleteVad menar Friere egentligen med befriande undervisning?
Passar det alla?
Kan Freire utgå från västväldens behov när han pratar om frihet?
Freire menar att all utbildning sker i dialoger; ”Ingen undervisar någon annan, var och en undervisar sig själv i dialog med andra. Det finns inga okunniga människor.”
Freire är kritisk till traditionell undervisning, så kallad bankundervisning. Vi tolkar den typen av undervisning som en maktutövning där läraren har all makt och studenterna har ingen makt utan bara blir stoppade med förutbestämda kunskaper. En envägs kommunikation där läraren anses ha all kunskap och eleverna vet ingenting i ämnet.
Att vara förtyckt kan skapa en vilja att vara fri. Människan gör revolt mot förtryckarna för att få sin frihet.
När den förtryckta förstår att den är förtryckt behöver den ny kunskap för att kunna förändra sin situation, göra sin privata revolt och utvecklas.
Frihet kan betyda olika för olika människor. Västvärldens syn på frihet ser annorlunda ut än den i u-länder.
I västvärlden kommer ofta behovet av frihet inifrån, kanske av att inte vilja lära sig det samhället tycker att man ska lära sig/göra.
I ett u-land kan det handla om förtryck utifrån, från ledare där friheten ligger i att kunna göra det man vill, ex. gå i skolan.
ReplyDeleteVad skulle Paulo Freire tycka om dagens svenska skola?
Detta inlägg utgår från Paulo Freires bok; pedaggogik för förtryckta. Vi har disskuterat den svenska skolan utifrån freires tankar om pedagogik. Freires varnade för den programmering av kunskap som han kallar bankundervisng. Dessa metoder skapar en tystnadens kultur hos de förtryckta och återskapar förtryckets makt av de styrande. Är inte denna bankundervisning (utan dialog och reflektion) en metod som skolorna i dagens Sverige också representerar? En metod där dialog är ersatt med auktoritetsberoende, som i sin yttersta konsekvens sätter käppar i hjulet för bildning och demokrati genom att skapa passiva samhällsmedborgare utan förmåga till kritisk reflektion eftersom undervisningen saknar den problemformuleringsmetod som Freire såg som en viktig grund till lärandet.
Att förse de förtryckta med kritiskt medvetenhet kanske kan anses som något farligt för människor?
Freire skrev om denna rädsla för frihet i förordet till “pedagogik för förtryckta”. Han hävdar att människor sällan erkänner den rädslan utan istället för söker kamoflera den eller hävda att de själva är de rätta försvararna av denna frihet, som de blandar ihop med upprätthållandet av status quo.
Utbildningsminister Jan Björklund har sin egen grundskoleutbildning att stå på när han fattar beslut om hur den svenska skolpolitiken ska föras. Han har länge försökt återföra den katederundervisning som han själv hade på 70-talet. Björklund propagerar för en högre grad av kontroll och ökad disciplinering av dagens unga genom utökad betygsgadering på exempelvis högskolornas lärarutbildning, och betygsättning i allt lägre åldrar för mindre barn, redan från mellanstadiet. Denna kontroll stjäler förstås tid och uppmärksamhet från lärarnas redan resursundernärda verksamhet. Med ökade, snarlikt sardinpackade klasser uppåt trettio elever, läggs ribban för tävling och konkurrens (istället för samarbete och en utvecklande dialog) i skolans verksamheten med den bankundervisning som återinförts genom korvstoppning av kunskaper, som Freire är så kritisk till. En politik som i vetenskapliga undersökningar visat dåliga resultat och som pedagogen Freire kanske skulle varnat oss för som en form av förtryck. Kanske skulle han liknat denna kontroll vid ett förtryck som endast reproducerar klasssamhällets hierarkiska uppbyggnad? Hur ska vi då ta oss ur denna onda cykel? Freire lade grunderna till dagens uttryck; egenmakt (även kallat “empowerment”) genom sitt or conscientizacao (=medvetenhet); som främjar individers delaktighet och förmåga att behärska sin omgivning och livssituation och visat sig användbart i socialt arbete. Men denna egenmakt (eller ska vi kalla den medvetenhet?) bygger på den dialog människor lär sig av varandra i och som krävs för meningsfullt lärande, enligt Freire. Genom problembaserat lärande är eleven aktiv och får även en möjlighet att tillföra kunskaper som handlar om den egna livssituationen. Den subjektiva inlärning genom dialog, som Freire talade om, är ett inlärningssätt där eleven får utrymme till reflektion och kritiskt tänkande som kan förstärka dennes egenmakt. Vi i basgruppen tror på ett problembaserat lärande, där man lär av varandra. I exempelvis studiecirklar där de kunniga lär vidarre, kan språkundervisning underlätta inlärning av svenska för invandrare, som komplement till det problematiska inlärandet på SFI -p.g.a. de blandade nationaliteter, olika inlärningsnivå och skillnader. All utblidning borde egentligen i högre grad genomsyras av Freires strävan efter jämställdhet genom dialog, vilket i sin förlängning skapar förutsättningar för verklig demokrati i samhället och inte bara skenbar sådan.Genom att människor blir medvetna om sin situation, får de också chansen att förändra den.
BASGRUPP 8: Emma Orsbeck, Mathilda Kirpjenstein, Andreas Lundén, Carina Sjögren, Mirela Nurkovic
Hej på er kära såssialpedagoger,
ReplyDeletetack för alla bidrag till bloggen tycker det har en särskild poäng att ni kan umgås lite över campusgränserna.
Ha en riktigt God helg alla wherever You are
Nyckelbegrepp: Dialog, Medvetandegörande, Reflekterande handling, Kulturell syntes.
ReplyDeleteFrigörande pedagogik - lyfta upp de förtryckta genom att ge dem språk (möjlighet till yttrande). Annars avhumanisering. Man behöver sätta ord på sin egen verklighet.
Dialogen - genom dialog blir man människa, likhet med Natorps tänk. Utan ödmjukhet och kärlek till omvärlden kan inte dialogen existera.
Förespråkar problemformulerande undervisning - teori och praktisk är av lika börd och beroende av varandra (praxis). Anser att det inte finns neutral undervisning. Förkastar "banking", katederundervisning. Lärare som är allsmäktig och delar sin absoluta kunskap. Han anser att vi är lika värda och borde lära varandra.
Empowerment-egen/brukarmakt-hjälp till självhjälp.
Fokus på att människan är en aktiv och skapande varelse, stark god tro på människan.
Absolut tillämpbar i dagens samhälle - synen att alla är lika värda och att man borde se varandra som tillgångar, vi kan alla lära av varandra.
Grupp 4: Emmeli Hörgård, Josefine Hallgren, Linnea Christiansson, Louise Skogsberg, Maria Pihl, Marie K Jansson, Jennika Larsson, Carolina Johansson