Freire -Freinet

Frigörande pedagogik inom skolan

Inledning
Vi har försökt hitta verksamheter som arbetar utifrån Paulo Freires pedagogik men det har varit svårt. Det vi däremot har hittat är verksamheter som utgår från pedagogen Célestin Freinet som var en stor inspirationskälla för Freire. Vi kommer att jämföra dessa två i vår sammanställning.

Freire/Freinet
Freinet föddes 1896 i södra Frankrike. När han 1920 började arbeta som lärare i en liten byskola utvecklade han de metoder och den människo- och elevsyn som kännetecknar freinetpedagogiken. Den har som mål att eleverna ska lära sig att tänka självständigt och kritiskt. Freire föddes 1921 i Brasilien och var professor i pedagogik samt pragmatiker, med det menas att han ville omsätta idéer i praktiken. Han har liknande tankar som Freinet angående förhållandet mellan lärare och elev. Det är viktigt att lärarna arbetar med eleverna och inte för eller mot dem. Samarbetet ska vara ömsesidigt och via dialog lär de sig av varandra och därigenom sker integration och medvetenhet. Både Freinet och Freire var emot bankundervisning, det vi idag kallar korvstoppning och istället förespråkade de problemformulerande undervisning.

Bra citat från Freire: ”Ingen undervisar någon annan, var och en undervisar sig själv genom dialog med andra. Det finns inga okunniga människor”.

På www.freinet.se har vi hittat svenska skolor som arbetar efter freinetpedagogiken. Här finns också fakta om ”freinetrörelsen”, den fungerar som en länk mellan olika freinetpedagoger, skolor, förskolor och fritidshem.

Dessa principer är viktiga inom freinetpedagogiken.
Det meningsfulla arbetet – barnen lär sig teoretisk kunskap via bl.a. handens arbete och utgår från barnens egna erfarenheter. Språket utvecklas via skoltidningar och brevväxling med andra länder.
Det trevande försöket – man ska inte fylla barnet med fakta, de ska få utforska världen och bilda sig en egen uppfattning om hur saker och ting fungerar.
Demokratisk fostran – pedagogen ska ha huvudansvaret för ordning och struktur i skolan men det krävs som vi nämnde tidigare ömsesidig respekt mellan lärare och elev.
Det fria uttrycket – eleverna behöver uppmuntras i sitt skapande arbete då människan har stort behov av att få uttryck för sin konstnärliga sida.
Det gemensamma arbetet – barnet ska lära sig att bli en social medborgare i ett demokratiskt samhälle och via egna erfarenheter inse fördelar med att samarbeta.

Avslutande reflektioner
Vi tyckte det var konstigt att hitta så mycket fakta om Freinet och så lite om Freire. Kan det vara så att de har för lika synsätt? Vi tror att Freires verk inte blev så revolutionerande i Sverige eftersom Freinet kom ut med liknande idéer tidigare.
Det var intressant att hitta några skolor som arbetade efter Freinet eftersom vi inte hittat några som utgår från Freire, fastän de är så lika. Vi trodde att det skulle vara svårt att får dessa pedagogiska grundtankar att fungera i de svenska skolorna. Det skulle behövas mindre klasser, ändrade läroplaner och andra betygssystem. Vi tycker att våra lärare idag på socialpedagogprogrammet har influerats av dessa eftersom det är mycket diskussioner, kritiskt och kreativt tänkande. Jämför vi med när vi gick i grundskolan så var det mycket mer korvstoppning. Vi anser att den fria pedagogiken är ett bra arbetssätt som vi lär oss mer av än korvstoppningen.

Av
Grupp 13
Adelina
Anna
Ann-Katrin
Jessica
Katarina
Mari