Freire Vs Björklund

Även om det var ett tag sen Paulo Freire skrev Pedagogy of the oppressed så kan man fortfarande använda den i dagens kontext. När jag läste boken fastnade jag för hans idé om ”banking”. Jag började fundera på hur det ser ut i vår skola idag och vart vi är på väg i framtiden.

Freire skriver mycket om förtryck i skolan och han använder sig av en bra metafor då han förklarar ”banking”. Han menar att det fungerar som ett banksystem där eleverna ska ha sina konton öppna för lärarens insättningar. Han anser att detta inte bara avhumaniserar eleverna utan även deras lärare. Många lärare är inte ens medvetna om den avhumanisering de utför och upprätthåller. Man för inte en dialog elev och lärare emellan, man utgår istället från att läraren är kompetent och eleven motsatsen. Freire menar vidare att den rätta inställningen till undervisning ska vara att låta människorna vara medvetna om sin ofullkomlighet så att de kan sträva mot en större humanisering.

Utbildningsminister Jan Björklund har varit en stor förespråkare av mer disciplin i den svenska skolan. Han kritiserar hur skolan ser ut idag, detta enligt många på falska grunder. Vad menar han egentligen med disciplin? Att läraren inte ska ifrågasättas och eleverna sitta fint med öppna insättningskonton? Enligt min mening går vi då mot en som Freire skulle kalla ”banking” skola. För man folkets talan när man först på falska grunder skrämmer upp dem för att sedan utge sig för att vara räddaren med alla svaren? Har man kanske rent utav fört en skrämselpropaganda ala kriget mot terrorismen? För hur många gånger har vi inte hört; - mer disciplin i skolan! Jag kan tycka att Björklund manipulerat fram en bild som för många känns som en självklar sanning. Jag har själv hört hans upprepningar så många gånger att de börjat ta fäste, men efter att ha sett programserien ”skola i kris?” började jag reflektera kring detta. Freire menar att den naiva tänkaren vill anpassa och normalisera. Jag håller med, det är vårt naiva tänkande som möjliggör förtryck, om vi inte ifrågasätter informationen vi får så kan vi inte fatta rationella beslut. Vi låter andra göra det åt oss och detta blir farligt då man inte sett vilka grunder dessa beslut fattats på. Det som är viktigt för den kritiska tänkaren är enligt Freire, den fortsatta transformeringen av verkligheten. Jag tycker att man bör ställa sig frågor som vad har förespråkaren för egen vinning i detta? Hur kommer det sig att han förminskar och klankar ner på viss statistik medan han lyfter annan? Vad menas egentligen med mer disciplin? Jag är medveten om att jag går lite väl hårt fram när jag drar en parallell till ordspråket; den man agar älskar man, men samtidigt är det dit mina tankar för mig.

Men är det då inte möjligt att jobba för en ömsesidig respekt och en god dialog lärare och elever emellan? Elever och lärare som tillsammans lär sig etik och moral av livet istället för att läsa sig till det. Enligt Freire är frihet en oumbärlig ingrediens i människans fulländning, det är den gör oss mänskliga på riktigt.
Mer disciplin skapar mindre eget tänkande och därmed en svagare mänsklighet, i alla fall i min värld.

Linda Essljung