Tillämpas Freire i Sverige Basta arbetskooperativ

Att jämföra situationen som rådde i Brasilien med Sverige idag är ganska långsökt men Freires tankar lever kvar. Hans pedagogik finns i omlopp runt om i världen. Hans tankegångar om dialogskapande, humanisering, problemformulerande undervisning, teori och praktik mm
är gångbara även idag. Jag skall här berätta lite om ett arbetskooperativ som använder sig av Freires pedagogik i stor utsträckning.

Basta arbetskooperativ
Startade hösten 1994 utanför Nykvarn och är ett socialt företag som erbjuder hjälp till självhjälp. Basta riktar sig till missbrukare som vill lämna sitt missbruk. På Basta finns det idag ca 70 medarbetare. Många av dem har långt missbruk bakom sig. Verksamheten bedrivs bl a inom byggnation, klottersanering och djurhållning. Basta bedriver också rehabilitering och yrkes- och entreprenörsutbildning, även kallad Yes-utbildningen. Ett redskap som används för rehabilitering från missbruk är gemenskapen från kollektivet. Basta är inspirerat av det Italienska kooperativet i San Patrignano. Grundaren heter Alec Carlberg. Ideologin är uppbyggd på sex grundpelare: Arbetets roll, Kvalitetsmedvetande, Solidaritet med andra, Ekologins nödvändighet, Oberoendets stolthet och Exemplets makt (Carlberg 2001). Basta Arbetskooperativ ingår också i ett EU-projekt.

Freires tankar och organisationen Basta
Paulo Freire ansåg att vägen till befrielse (empowerment) låg i dialogen mellan människor.
Han lyfte ofta upp människor som subjekt, dvs som människor med frihet att agera jämfört med objekt som hela tiden utsätts för omgivningens agerande. Freire talade om att befrielse endast kan lyckas med folket och inte för folket. Empowerment är ett ord som blivit allt vanligare och som kan förknippas med Freires filosofi. Enligt Freire kan ordet översättas med medvetandeskapande – en konsekvens av befriande kunskapsinlärning.
Nu skall vi titta på några paralleller mellan Freires syn på de fattiga i Brasilien och Bastas förhållningssätt till missbrukare:
Är missbrukare i Sverige maktlösa? Förtryckta? Fattiga?
Ett citat av Bastas grundare Alec Carlberg om visionen i Basta:
” I bastas vision ligger förhoppningen om att Basta blir en socialpolitisk väckarklocka för fler än dem som bor och arbetar på kooperativet. Arbetet mot missbruk handlar i grunden om att bekämpa orättvisor, utanförskap, dåliga kunskaper och avsaknaden av självförtroende hos människor. Kampen mot missbruk borde förstärka individens egen kraft. Idag tenderar narkotikapolitiken att försvaga missbrukarens självkänsla och därmed försvåra förutsättningarna för en lyckad återkomst in i samhällsgemenskapen.” (Carlberg 2000).
Här uttrycks en förtryckande syn från samhället mot gruppen missbrukare. Carlbergs citat om gruppens utanförskap och dåliga självförtroende stämmer bra med Freires syn på de brasilianska fattigas passivitet och tystnad. I Bastas vision finns en vision om att omvandla missbrukare och klienter till medarbetare och företagare. Här kan vi också se Freires tankar om subjektfixering istället för objektfixering. På Basta ses företagande både som mål och medel. Genom att både bo och arbeta tillsammans i en strävan att återta makten blir förutsättningarna för reflekterande praktik mycket bra.

Yes utbildningen en ettårig yrkes- och entreprenörsutbildning
Genom intervjuer med elever, regelbundna besök och studerande av pedagogikens utveckling har en studie gjort och en jämförelse av Freires tankar på Basta. Här följer några iakttagelser och positiva förändringar som skett under det studerande året på Basta. En ökad tro på sin egen förmåga bland eleverna, en växande verbal förmåga vid beskrivandet av omvärlden och dess funktion i deras liv. Elevernas personliga insatser har varit mycket stora. En bra och nära relation med skolans rektor har varit av betydelse. Rektorn har hela tiden gjort anpassningar till elevernas särskilda inlärningssituation. Hon har varit tillgänglig för personligt stöd och uppmuntran. Alla eleverna beskriver detta stöd som avgörande. Gruppen har haft stor betydelse för stöd och dynamik under diskussioner. Det visade sig tydligt i intervjuerna att det individuella sättet att utveckla sin kunskap varit mycket betydelsefullt. Freires tankar återknyter till flera område som jag belyst ovan. Bl a reflektion och skapande aktivitet som kommer av den synergieffekt Freire talar om. Mycket givande och tagande där eleven blir lärarens lärare och läraren blir elevens elev som Freire också tar upp.

Avslutning
Som avslutning vill jag citera några rader från Freire och den frigörande pedagogiken:
” Att undervisa är inte att programmera utan att problematisera, inte att ge svar på frågor utan att kasta fram frågor, inte att överföra uppfostraren till eleven utan att provocera till självbestämning”. (Paulo Freire, 1972).