Freire i LYSEKIL

Freire
Vi är en ”Lysekilsgrupp” som bildades snabbt, naturligt och vi tog genast tillfället i akt att få samarbeta. Vi valde att besöka Ettan, en arbetsplats i Lysekil i vår jakt på Freire.

Under 2007 omorganiserades Individ och familjeomsorgen (IFO), idag består den av en vuxengrupp samt en familjegrupp. Ettan som vi besökte är en behandlingsenhet under familjegruppen. Ettans verksamhet är inte lagstadgad, och de jobbar på uppdrag åt socialtjänsten. Vi fick träffa Lisa som arbetat på Ettan i två år, tidigare jobbade hon på socialkontoret som socialsekreterare. Lisa är utbildad socialpedagog och hennes två kollegor är socionom samt beteendevetare. Utöver deras grundutbildningar har de fortbildats i nätverks- och lösningsfokuserat arbete.

Personalen kunde inte riktigt dra sig till minnes vem Freire var, därför bad vi Lisa berätta om deras verksamhet så vi själva kunde göra en bedömning om likheter med Freires tankesätt. Lisa beskriver i korta drag hur ett ärende kommer till Ettan:

1. Anmälan görs till socialtjänsten (exempelvis av skolan som fall där barn far illa).
2. En handläggare från socialtjänsten har ett bedömningssamtal hemma hos familjen. Bedömer handläggaren att familjen behöver hjälp så gör de en vårdplan.
3. Familjen blir erbjuden hjälp och med deras samtycke så lämnas uppdraget till Ettan. Tillsammans med familjen gör då Ettan en handlingsplan.

Allt arbete ska i största möjliga mån ske tillsammans med föräldrarna eftersom att allt handlar om att undvika placering av barn i andra familjer. Ettan arbetar i verkligheten, i familjernas hem, i deras dagliga liv och situationer. Genom observationer, stöd och råd arbetar de lösningsfokuserat med bland annat motiverande samtal. De gör planerade besök, men oplanerade kan förekomma om de inte kunnat få kontakt och är oroliga för barnet/ungdomen.

• Deltagande observationer under barnavårdsutredningar. De tittar på saker som stabiliteten i familjen, deras rutiner, hur miljön är hemmet och på familjens umgänge med andra. Allt utifrån barnets perspektiv.
• Familjebehandling där syftet är att hjälpa familjer förändra barns/ungdomars negativa funktionsmönster inom familjen. Familjesamtal och/eller förändringsarbete grundade på sammanställningar och/eller lösningsfokuserat förhållningssätt. Familjens inställning och vilja att förändra är av största vikt, minsta lilla förändring som de är villiga att göra är mycket positivt för framtiden menar Lisa.
• Föräldrastöd kan gälla bland annat gränssättningsfrågor. Lisa berättar att det är vanligt med psykisk ohälsa hos föräldrar i de familjer de träffar. Föräldrars syn på sig själva som föräldrar och inte minst som människor, deras egna självbild och deras självförtroende är vanligt att de för arbeta med eftersom en dålig självbild påverkar föräldraförmågan negativt. En svårighet att vara konsekvent och sätta gränser för barnen/ungdomarna är då vanlig.
• Ungdomsstöd handlar väldigt mycket om ”jag-stärkande” genom motiverande samtal och/eller aktiviteter för att hjälpa dem med förhållningssätt till sig själva, men även till sin omgivning. Stöd till föräldrarna sker parallellt där föräldrarna får guidning i hur de själva kan guida sina ungdomar i livet.
• Umgängeshjälp kan ges till familjer med komplicerade umgängen, exempelvis skilsmässofamiljer där problemet kan ligga i hämtning/lämning i de två familjerna. Här blir det då två familjer att arbeta med, hjälpen kan ges på sätt angivna tidigare.
• ”Ungbo” Ettans personal i samverkan med boendestöd (se nedan) och eventuellt privat nätverk stöttar ungdomar som flyttat hemifrån utan att kanske vara riktigt mogna för det. Tillsammans ger de stöd i ungdomarnas egna liv i deras egna hem.
• Unga lagöverträdare (ungdomstjänst & påverkansprogram) ges till ungdomar som blivit tilldömda ungdomstjänst, de kan få hjälp av Ettan med att hitta arbetsplatser förutom stöd och råd som ovan. Ettan följer kontinuerligt upp hur det går och har kontakt med ansvarig socialsekreterare.

I fall då det för en förälder kan vara svårt att precisera vad som är problematiskt i familjen så brukar Ettans personal använda sig av Mirakelfrågan. Antag att det en natt medan du sover, händer ett mirakel och att alla dina problem är lösta. Eftersom du sov när miraklet inträffade, har du ingen aning om att ett mirakel skett. Vad skulle du märka var annorlunda på morgonen, som sa dig att det hade skett ett mirakel? Inom det lösningsfokuserade förhållningssättet kan mirakelfrågan vara till stor hjälp att förstå vad samtalet ska syfta till, det vill säga målet med samtalet.

Ettan är numera beläget i sjukhusets gamla lokaler i Lysekil, detta har medfört ett mycket gott och naturligt samarbete med BUP som också finns där. De arbetar mycket gemensamt, ”över gränserna”, vid möten tillsammans med föräldrarna. I och med att föräldrarna är närvarande och givit sitt godkännande så kan de lyfta sekretessen under mötet. Lisa anser detta vara mycket framgångsrikt, för då är individen och familjen i fokus. Ettan medverkar i en samverkansgrupp med vanligen berörda instanser (såsom skola, BVC, BUP, polis och föreningsliv) för att kunna utveckla sina arbetsinsatser. I samma lokal som Ettan finns Boendestöd som är en individuellt anpassad hjälp som syftar till att stärka den enskildes praktiska förmåga att hantera sin vardag. De gör saker tillsammans (ska ej förväxlas med hemtjänst) så som hjälp vid kontakt med myndigheter, utflykter eller matlagning. Angående Ettans stödarbete till familjer så berättar Lisa att hon själv just nu har bussträning med en ensamstående mamma och hennes barn. Syftet med detta är att mamman senare själv ska kunna guida sitt barn i att åka buss. Ettans personal får planerad handledning var 14 dag, men det kan även fås vid behov. Ofta är det handledare som också de arbetar lösningsfokuserat, men det finns många olika ställen de kan få handledning från.

Likheter med Freire
Trots att de var osäkra på Freire kunde vi hitta ganska många likheter. Det viktigaste under arbetet är samtal, där samtalet bygger på ömsesidig respekt. Då de ser till helheten och jobbar lösningsfokuserat så är det viktigt att medvetandegöra problemen och få individerna att inse sina problem och tänka fram egna lösningar. Freire menar att när vi kan benämna världen kan vi också förändra världen. Ibland får de dock komma med mer konkreta lösningar beroende på hur situationen ser ut. Oftast arbetar de hemma hos familjen/individen eller i livsmiljön där vardagen ska fungera. De vill få fria människor som inte styrs av omedvetna krafter. Fria i den bemärkelsen att de själva blir medvetna om sin betydelse för omvärlden och att handling skapar förändring.

Avslutning
Avslutningsvis vill vi även berätta att en snabb och mycket intressant koppling angående Freire gjordes i gruppen till Minnesotamodellen, även kallad 12-stegsmetoden. I modellen utgår man från att beroendet är en obotlig, men behandlingsbar, sjukdom som drabbar människan på alla plan - fysiskt, psykiskt, mentalt och själsligt. Metoden går ut på att människor som är drogberoende hjälper varandra i en gemenskap, där man möts i all enkelhet för att dela med sig av sina problem och erfarenheter till varandra. Genom identifikationen med andra drogberoende får deltagaren insikt, styrka och kan börja ta ansvar för sitt tillfrisknande. Behandlingen följs av regelbunden medverkan i självhjälpsgrupper i AA (Anonyma Alkoholister) eller NA (Anonyma Narkomaner).

Christina Mattisson, Frida Lundin, Jessica Lagrell,
Petra Ottander, Robert Legén, Tracey Söderberg