Intervju med Folkhögskolelärare

Intervjuad person: Mats Andersson
Yrke: Lärare på Österlens Folkhögskola på Internationella linjen, inriktning ursprungsfolk.
Tidigare arbetat på Aspeger på Österlens Folkhögskola.

1. Känner du till Paulo Freire och vad vet du om honom?
Svar: Ja, han verkade i Brasilien och kom från en medelklassfamilj. Han engagerade sig tidigt för fattiga & förtryckta tillsammans med sin fru. Hans frus betydelse glöms lätt bort när man pratar om Paolo Freire. Freire var författare och pedagog. Han arbetade fram nya idéer om undervisning för de förtryckta i samhället. Med förtrycka i samhället syftar han mestadels på fattiga människor. Han menade att man skulle använda sig av samtal och dialoger i undervisningen som skulle leda till förändring för de utsatta. Med andra ord att ändra förutsättning för de utsatta (fattiga).

2. Arbetar ni utifrån hans pedagogik?
Svar: Nej inte specifikt. Hans grundtankar är lika folkbildningstankarna. Folkbildningstankarna är det som Sveriges Folkhögskolor bygger på idag. När Freires pedagogik presenterades i Sverige fanns redan dessa tankar här på föregångaren till dagens Folkhögskola. Mats menar att Österlens Folkhögskola plockar ut vissa delar av Freires tankar. Denna skola väljer det de anser vara viktigast och då främst samtal. På Österlens Folkhögskola använder man sig av Freires pedagogik med samtal mer på de Internationella linjerna och på de Allmäna linjerna ( allmäna linjer = folk som hoppar av gymnasiet och tar igen det här). Alltså använder man sig inte av det på ex. Aspergers (på Aspergers studerar människor som har Aspergers syndrom). Skolan har också som fördel att efter avklarade studier här kunna följa upp tidigare elever genom samarbete med föreningar o.s.v.

3. Vad använder ni er av i hans pedagogik?
Svar: Framför allt samtalet, att kunna hålla en dialog med eleverna. Mats anser att det är en bra metod att använda i undervisning med vuxna eftersom vuxna ofta har egen och kanske annan kunskap och insikt i ämnet. Det är alltså viktigt att lära sig av varandra, och att läraren inte skall ha auktoritär roll på det viset att läraren är den enda som kan saker om detta, och ingen har något annat att inflika. Att kunna samtala och diskutera om olika saker gör att man kan hjälpas åt att komma fram till nya saker och slutsatser.

4. Hur tror ni att pedagogiken påverkar individer och grupper?
Svar: Rätt stor betydelse. Freires pedagogik kan få vissa att få ett nytt perspektiv på saker. När det handlar om de utsatta i samhället (ex fattiga) anser vissa (speciellt överklassen) att de fattiga har det som de har det, p.g.a att de inte tagit chanser och tillfällen till förändring. Med andra ord att de själva försatt sig i situationen och att det är deras eget fel att de inte tagit chanserna som givits att komma ifrån detta och fått ett mer drägligt liv. Detta håller Freire verkligen INTE med om. Han tycker inte att man kan säga att de fattiga valt detta själv och att de medvetet slopat sina chanser.
Freire menar att man blir den man är p.g.a att det finns samhällsklasser. När det gäller undervisning menar Freire att det är den övre medelklassen som utformat utbildningen och därmed anpassat den efter den övre medelklassen. På så vis försvårar undervisningen för de som är fattiga och inte har samma förutsättning och kunskap. Freire kallas sin egen pedagogik för hoppets pedagogik.
De svenska Folkhögskolorna är på så sätt ett steg i Freires pedagogik. Folkhögskolorna i Sverige bildades från första början för de fattiga och utsatta i samhället. Att alla skulle få lika stor chans och ha samma rätt till utbildning.

5. Hur för ni över hans pedagogik i praktiken?
Svar: Man arbetar mycket genom samtal. Att diskutera saker och ting, att prata mer än att läsa. Att inte bara lära sig från läraren, utan att lära sig av andra sinsemellan (ex. sina klasskamrater). Att delta och göra praktiska saker. Mats hänvisade lite till Sokrates när vi ställde honom denna fråga; Finnas med i samtal och låta alla få delta. Sokrates ansåg (enligt Mats) att detta var det bästa sättet till kunskap.
Freire trodde inte på kunskap bara för kunskapens skull, utan att kunskapen ska användas till något också.

Kanske lite som att Kunskap är makt, om kunskapen har någon nytta och användning för dig och andra. Onödig kunskap, eller snarare rolig kunskap, ex. som att ketchup rinner i en hastighet av 40km/år är onödigt att veta eftersom vi aldrig kommer ha någon användning av denna kunskap.